Cikadapriset

Kaneko Tôta (1919-2018) var en av de mest inflytelserika haikupoeterna i det moderna Japan. Hans poesi innehåller många av de element som brukar förknippas med 1600-talets stora mästare, Matsuo Bashô (1644-94). Där finns såväl karumi, det litet lättsamma, som fûga no makoto, det ”förfinades sanning”. Där kan man också hitta känsligheten gentemot det svaga och spröda i tillvaron, shiori, tillsammans med vardagliga betraktelser, med ironiska undertoner och inbäddad kritik mot bristerna i dagens samhälle.

Kaneko var också en intressant talare som ofta och gärna deltog i debatter om haikudiktningen. På sin ålders höst tillät han sig att vara rättfram och uppriktig, vilket ibland kunde få både publik och de andra debattörerna att studsa till.

Kaneko Tôta var samtidigt en stor kännare av den kontroversielle haikupoetens, Taneda Santôka, (1882-1940), diktning. Inte särskilt mycket av Kaneko Tôtas egen haikudiktning finns översatt till andra språk. Han finns dock representerad i nedanstående böcker:

• Modern Japanese Haiku, av Makoto Ueda, University of Tokyo Press, 1976
• Den falska stillheten, av Lars Vargö, Carlssons, 1992
• Aprilsnö, Podium, Svensk-Japansk Antologi, 2000
• En röst i dimman, Tranan, 2019. Översättning: Herbert Jonsson